Utmana bilden av åldrande!

Den som är och blir äldre är ingen annan än du och jag. Och vi blir mer olika med åren.

Hur ökar vi förståelse och samhörighet mellan generationer?

Hur tar vi vara på en åldrande befolkning som resurs?

Möt forskare, politiker, Äldreombudsmannen i Göteborg, Åldersvänliga Göteborg, Generationsmöten i centrum och Ungdomsfullmäktige i ett samtal om ålderism och vägen framåt för ett mer inkluderande samhälle.

Så skapar vi en hållbar stad i samverkan

20 minuters bussfärd från Göteborg pågår arbetet med att skapa en hållbar stad i ett av regionens mesta strategiska lägen. Utvecklingen görs i samverkan mellan Härryda kommun, Landvetter Södra Utveckling och sex exploatörer, men också med forskning och civilsamhälle. Möjligheterna är många men det finns även utmaningar. Målsättningen är att bli föregångare och modell för hur man bygger ansvarsfullt och hållbart med så lite klimatavtryck som möjligt. Amanda von Matern, kommunikations- och marknadsansvarig på Landvetter Södra Utveckling ger en nulägesbild av projekt Landvetter Södra, som väntas ge avtryck även utanför Sveriges gränser.

Föräldraskapsstöd – så stärker vi barn och ungas viktigaste vuxna

Föräldrar är avgörande för barns hälsa och utveckling. Att vara förälder är inte alltid enkelt och många föräldrar efterfrågar stöd i föräldraskapet. Den nationella strategin som regeringen fattat kring föräldraskapsstöd har som målsättning att alla föräldrar ska erbjudas stöd under barnets hela uppväxt, i utveckling med barnets behov och samhällets förändringar.

I Göteborg erbjuds föräldrar en mängd olika föräldraföreläsningar och föräldrastödsprogram som syftar till att stärka föräldraskapet och relationen mellan förälder och barn. Här redogörs några av dessa insatser som enligt forskning kan bidra till positivt samspel i familjen och att minska bråk och konflikter.

Direkt efter detta miniseminarium finns möjlighet att prata vidare på utställningsplatsen för Demokrati och medborgarservice, Göteborgs stad (U3 – 109).

Systemet bakom attraktiva kommersiella stadsrum

Vad är en stad utan en levande attraktiv och kommersiellt stark gatumiljö? Det är lätt att säga att gaturummet ska planeras med människan i centrum, men vad är det egentligen som ligger bakom det vi upplever i stadskärnan? I en forskningsstudie ställde sig arkitekter, service designers och cityledare samma fråga; varför är det så svårt att skapa ett attraktivt stadscentrum med resilient och kommersiellt innehåll trots att det är ambitionen i de flesta centrala planprojekt? Nu presenterar de studien och svaren de har kommit fram till.

Seminariet riktar sig till politiker, stadsplanerare, fastighetsutvecklare, arkitekter, handlare och till dig som är kund och besökare i city!

Rörelse för alla! – Paraidrotten visar vägen till rörelse för hela idrottsrörelsen

Personer med olika typer av funktionsnedsättningar är en målgrupp där idrottsrörelsen har stor potential att växa.

Som distriktsförbund lägger Parasport Västra Götaland fokus på att stödja och utveckla de som redan idag är aktiva och – inte minst – på att nå fler av alla de som ännu inte har börjat idrotta.

Under distriktsförbundets paraply ryms både verksamheter i egen regi och kontakter med de specialidrotter som själva bedriver parasport inom sina respektive förbund och föreningar.

En av de viktigaste uppgifterna för organisationens idrottskonsulenter är att minimera de många hindren som målgruppen stöter på i vardagen. Fysiska hinder (infrastruktur) såväl som sociala hinder (normer) kan vara en grogrund för ohälsa när de tillåts begränsa möjligheterna till fysisk aktivitet, rörelse och deltagande i idrott.

Om både idrottsrörelsen, regionen och kommunerna m.fl. kan hjälpas åt för att sänka dagens trösklar finns stora samhällsekonomiska vinster att göra. Men framförallt gynnar det individer ifall idrottsrörelsen kan erbjuda plats och rörelse för alla.

Stina Wikström och Dick Stenberg ger sin syn på vad olika aktörer behöver bidra med för att nå målen.

Hur mår demokratin i Göteborg?

SOM-institutet kartlägger årligen göteborgarnas syn på politiken och demokratin i Göteborg. Materialet ger en unik inblick i stadens demokratiska allmäntillstånd. Hur mår demokratin i Göteborg?

Hur kan fler få äga sitt boende?

Idag är trösklarna höga för unga och andra som söker sin första bostad. Det behövs fler vägar in på bostadsmarknaden.
Vi diskuterar olika möjligheter att göra vägen till drömbostaden kortare med politiker, branschfolk och bostadssökande.

Program:

  • Den stora bilden; vad är boköpsmodeller bra för?
  • Presentation av boköpmodellen OBOS Deläga
  • Panelsamtal med lokalpolitiker
  • Frågor från publiken                                                

Längre beskrivning:
Det är långa köer till hyresrätter och för många unga människor är möjligheten att köpa en lägenhet bara en dröm. Stränga belåningstak och amorteringskrav är ett hinder för många. Kön för att komma åt hyresrätter är lång, särskilt de där hyran är lite lägre.

För att göra det möjligt för fler att kunna äga sitt boende är nya modeller för att köpa sitt boende en möjlighet att komma åt en lägenhet som annars skulle vara utom räckhåll.

  • Vad säger politiker om modellen? Hur vill de att fler ska kunna köpa sin första bostadsrätt?
  • Vad tycker de som bor i en delägd lägenhet?
  • Vad säger experterna?
  • Vad undrar du över?

 

Mer om Deläga:
Med OBOS Deläga köper du en del av bostaden, och kan stegvis köpa ut resten i egen takt.

Det gör att fler får möjlighet att ta steget in på den ägda bostadsmarknaden och bidrar till blandstad och integration.

Med Deläga tar OBOS risken. Eftersom bostadsköparen endast köper en önskad andel av bostaden minskar risken för att köparen ska belåna sig mer än vad egna ekonomin tillåter. Både kommunen som säljer marken och den som köper bostaden kan dra fördel av den effektiva bostadsrättsmodellen samtidigt som OBOS tar den ekonoiska risken och bidrar till ökat samhällsansvar och hjälper sina medlemmar att komma in på bostadsmarknaden.

Med OBOS Deläga köper du mellan 50 och 90 procent av bostaden, och resten ägs av OBOS. Man bor i hela bostaden och betalar en samäganderättsavgift till OBOS för den delen som OBOS äger. Därefter kan du stegvis eller helt köpa ut OBOS andel, detta helt efter egen finansiell förmåga. Målet är att man äger bostaden till 100 procent inom tio år.

OBOS är den bostadsutvecklare utvecklare i Norge och Sverige som producerat och sålt flest bostäder med boköpsmodeller. I Norge har OBOS Deleie funnits sedan 2020 och sedan ett par år har Delägaprojekt påbörjats i Sverige.

Ett grönare Göteborg

Park- och naturnämnden fick i uppdrag från kommunfullmäktige att uppdatera Stadens Grönstrategi. Som ett resultat av detta uppdrag antog nämnden i juni 2022 Göteborgs grönplan. Utgångspunkten för den nya grönplanen är Stadens politiskt beslutande styrande dokument: den nya översiktsplanen för Göteborg, Program för jämlik stad och Göteborg Stads miljö- och klimatprogram. Göteborgs grönplan visar hur Göteborg med utgångspunkt i målen och inriktningarna från såväl nämnda styrande dokument som andra nationella, europeiska och globala mål kan stärkas som en stad med stora gröna kvaliteter, ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv, samtidigt som staden utvecklas.

Programpunkten presenteras av Göteborgs stadsträdgårdsmästare Johan Rehngren och består av en kortare introduktion följd av en presentation av den nya grönplanen.

Hållbarhet med människan i centrum

Reningsborg är så mycket mer än en Secondhandverksamhet. Vi har funnits i 30 år och jobbar dagligen med hållbarhet: socialt, ekologiskt och ekonomiskt.

Vi har idag fyra secondhandbutiker, arbetsmarknadsinsatser, café, biltvätt, hunddagis, utlandsverksamheter och mycket mer.

Vi är ett åttiotal anställda, 250 personer som praktiserar och arbetstränar hos oss, många volontärer och företagsvänner.

Hållbarhet med människan i centrum är vårt riktmärke.

Välkommen till ett samtal med Mikael Albertsson (direktor) och Henrik Orrbeck (biträdande direktor).

Neuroarkitektur – utformning för minskad stress och ökat välbefinnande

Som ett resultat av pandemin och de senaste årens förändringar ställs nya krav på bostadens utformning. Vi vill exempelvis ha mer ljusinsläpp, flexibilitet och gemensamhetsytor. Neuroarkitektur – det vill säga forskning om hur byggda miljöer påverkar våra hjärnor och vår hälsa, har tidigare kretsat mycket kring vårdmiljöer, men går även att applicera på bostäder.

Tillsammans med arkitekten Hanna Morichetto reder vi ut om det finns en koppling mellan fysiska miljöer och minskad stress, och om man med hjälp av byggda berikade miljöer kan öka en frisk hjärnas reseliens.