Var hörs och vem bär de insatta rösterna i en segregerad stad?

En kommun skall enligt socialtjänstlagen ha god kunskap om och vara väl insatta i levnadsförhållandena i kommunen, hur de kan skilja sig åt mellan individer, grupper och geografiska områden. Kunskap som inte bara skapas utifrån statistik utan även genom uppsökande arbete och dialog, med målet är att skapa förutsättningar för goda levnadsförhållande för alla i kommunen.
• Hur kan man utforma detta i arbetet i en segregerad stad som Göteborg där klyftorna mellan socioekonomiskt starka och svaga områden växer?
• Hur skapas kunskap när beslutsfattare och tjänstemän sällan lever i de områden de arbetar med?
• Hur verkar staden för att invånarna i den processen inte ses som passivt utsatta utan som subjekt med agens för att gemensamt utgöra rättighets- och röstbärare som bygger en social resiliens i grannskapet ihop med det offentliga?
I områden såsom Bergsjön och Hjällbo har det under flera år pågått en utforskande process kring att tillsammans med det lokala civilsamhället finna vägar, forum och insatser för att utifrån ett kompensatoriskt arbetssätt skapa goda uppväxtvillkor och levnadsförhållande i områdena trots ojämlika livsvillkor. Kan en förening såsom Navet i Bergsjön och Bergsjön Studiecenter Läxhjälpen (BSL) fylla en funktion som kunskapskälla, kravställare och samverkanspart i ett dynamiskt grannskapsarbete?
Välkommen att lyssna på ett samtal om friktion, besvikelse, succéer, långsamma processer, handlingskraft, stolthet m.m.